Tänk vad vi hade trevligt på festen
en sån där kväll då man aldrig vill gå.
Kanske jag tog ett glas, men förresten
tror jag vi fick lite grand båda två.
Å att få sova.
Jo, jag vill lova
att nu i natt tog det faktiskt en stund.
Å en sån hetta
är just det rätta
fick inte sova en endaste blund.

Låg i min säng och vred mig och vände
hur jag försökte var allting förspillt.
Pannan var våt och lakanen brände
lyssnande tog jag min kudde och filt.
Rädd att mig röra
kunde du höra
när jag smög ut till en sovande park.
Där jag mig lade
filten jag hade
vek jag på daggbestänkt doftande mark.

Härliga svalka, nattvinden lekte
än med ett päronträds blänkande blad.
Därunder låg jag, månskenet smekte
muren och buskarnas ruvande rad.
Morgonen tändes
härligt det kändes
sparvarna sjöng när jag somnade in.
Skämdes och sakna’
dig när jag vakna’
av att en solstråle brände min kind.

Nu har jag stått en stund invid sängen
dagen har kommit och natten har gått.
Ser du hur solen lyser på ängen
älskade flicka, du sovit så gott.
Kom till mig nära
kom ska jag bära
ut hela dig uti trädgårn, till mig.
Här i det sköna
gräset det gröna
ska du få höra min visa till dig.

© – OA Komposition HB