Edvin Adolphson var hans pappa, Evert Taube hans mentor och Maj Sjöwall hans första förälskelse. Under mer än ett halvsekel befann sig Olle Adolphson i hjärtat av det svenska kulturlivet. Med visor som Trubbel, Gustav Lindströms visa, Siv och Gunne och Nu har jag fått den jag vill ha, var han en lyhörd uttolkare av rekordårens livslust och melankoli.

Foto: Gösta Ask

Gustaf Edvin Olof Adolphson, föddes den 2 maj 1934 och dog den 10 mars 2004. Han växte upp på Norr Mälarstrand på Kungsholmen i Stockholm. Han var son till skådespelaren Edvin Adolphson och Mildrid Folkestad, dotter till den norske konstnären Bernhard Folkestad. Hans syskon var tv-producenten Kari Thomée, skådespelaren Kristina Adolphson och fotografen Per B. Adolphson, samt halvsyskonen Anna-Greta Beck-Friis och Leo Cullborg. Olle debuterade 1956 med vissamlingen Aubade. Samma år slog han igenom på Hamburger Börs i Stockholm med visan Okända djur, som han skrivit ihop med Beppe Wolgers. 1962 gav han ut sin första fullängdare, LP-skivan En stol på Tegnér. 1994 kom hans sista skiva, CD:n Älskar inte jag dig då. Bland hans allra mest kända sånger finns Trubbel, som tolkats av artister som Monica Zetterlund, Tommy Körberg, Arja Saijonmaa och Håkan Hellström. Totalt gav han ut sju LP- och CD-skivor med eget material, samt tre dubbel-LP med visor av Evert Taube. Han var en ofta anlitad textförfattare, som när han översatte den amerikanska countrylåten This Ole House till Trettifyran, som 1964 blev Svensktoppens första långkörare med Per Myrberg. I början av 1970-talet skrev han den svenska texten till det populära tv-programmet Fablernas värld. Han var också verksam som bildkonstnär, dokumentärfilmare, Sommarpratare och radiokåsör. På 1980-talet började han samarbeta med olika körer och uruppförde 1983 den folkviseklingande Mässa på svenska språket, som spelades in på skiva av Storkyrkans kör efter hans död 2004. Olle Adolphson ligger begravd på Ravlunda kyrkogård i Skåne.

UTMÄRKELSER
1957 – Första pris i en radiotävling med låten En glad calypso om våren
1971 – Evert Taube-stipendiet
1977 – Svenska grammofonpriset
1980 – Expressens kulturpris Spelmannen
1982 – Nils Ferlin-Sällskapets trubadurpris
1985 – Svenska fonogramartistpriset
1992 – Läkerols svenska kulturpris
1992 – SKAP:s stipendiefond till Evert Taubes minne
1994 – Piratenpriset
1994 – Cornelis Vreeswijk-stipendiet
1996 – Konungens medalj av 8:e storleken i högblått band
1999 – Kungliga Musikaliska Akademiens medalj för tonkonstens främjande
2000 – Fred Åkerström-stipendiet
2001 – Bellmanpriset
2002 – Den kungliga medaljen Litteris et Artibus

VIDARE LÄSNING
Adolphson har varit föremål för två doktorsavhandlingar, en biografi och en antologi. 2002 kom Frans Mossbergs avhandling i musikvetenskap, Visans kontinuum Ord, röst och musik Studier i Olle Adolphsons musik och framförandekonst. 2004 kom Charlotte Ulmerts avhandling i litteraturvetenskap, Visan som gåva: Olle Adolphsons litterära konstnärskap. 2020 utgavs Jan Malmborgs biografi Trubbel – berättelsen om Olle Adolphson. 2022 utkom Adolphson-antologin Ett tomt vitt papper – prosatexter och lite annat.

Läs mer här.