Vi gick i blåst i en söndagsstad
i en av Kanalens hamnar.
Och det var en glasklar augustidag
och vi hade rest dit tillsammans.
Och glada flygplan surra kring
högt över kyrkans tinnar.
Och vi lät inte märka någonting
och bägge räkna timmar.

Luften yrde av bittra stänk
och skarpa skrik av måsar.
Och vi prata som om inget hänt
och såg på hamnens båtar.
De krängde sej ut vid pirens torn,
svarta med målade bogar.
Medan minnen jagade som horn
som vind i djupa skogar.

Vi gick i blåst i en sommarstad
i en av Kanalens hamnar.
Och du var lessen och jag var glad
den sista dan tillsammans.
Och äntligen gick vi mot stan igen
och du reste hem om kvällen.
Och vår kärlek var över för länge sen.
Och jag skulle till nya ställen.

© – OA Komposition HB